Oj vad det regnar.
Kom hem från skolan och sprang upp till flygfälteT för att yla med vargarna och sparka bollar. Vi hade det bra, planerna är helt omöjliga, men de flesta (förutom jag) verkar ha lärt sig leva med det. Helt plötsligt från ingenstans sveper ett stort, svart, ondskefullt moln över himlen som täcker typ...hela norrtan? Molnet surar till och morrar till rejält. Tor slår iväg en liten blinkare och efter några sekunder morrar det till igen. Sen....sen kära läsare, då händer det. Regn. Inte vilket regn som helst, utan tok-regn, öser ner. Och när jag skriver öser, då menar jag verkligen ÖSERÖSERÖSER.
Eftersom det var rejäl vind också betyder ju det att regner for åt ett håll. Jag hade råkat skjuta en skitboll över mål som hamnade en bra bit bort och sprang för att hämta den...dit gick bra, men vägen tillbaka mindre bra. Det gjorde seriöst ONT (aj) att gå emot regnet. Jag drog upp bollstrumporna till mitten på låren och drog jällivare-stylen på shortsen och backade tillbaka till "GÅ", eller ja, till ytan där vi gjorde övningen. Sen efter tio minuter var det över, då var det lugnt på bussen liksom och allt var som vanligt, förutom att kläderna nu var plaskblöta och vägde 5 kg mer.. Game on!
Runnin through the monsoon
beyond the world
to the end of time
where the rain truly hurt
fighting the storm
into the blue
and when i lose the ball
i'll think of Tor
together we'll be running somewhere new
through the monsoon
just me and Tor
Gjorde en egen liten version på refrängen. Blev snäppet bättre än originalet måste jag få påstå.
2009-05-27 @ 22:22:56 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()
