Jaha...här sitter jag på ballen lite lätt i skuggan. Huuur varmt som helst. Och snart är det match! Hur fasiken ska man palla värmen? Man lär ju vara lite lätt röd om nyllet efter att ha sprungit runt i 90 minuter under en sol som steker en som ett litet nyvärpt ägg. Kommer bli svettigt och kletigt men förhoppningsvis inte trist..vi SKA vinna idag, så är det bara! Lite synd dock att man går miste om sol-timmar. Jag är helt ärlig när jag skriver att det här hade varit en klart potentiell dag till att ta årets första dopp på. Nu sitter man istället gömt i skuggan så huvet ska klara av matchen och inte koka över..
Förra året baddlade jag inte en ända gång...hur jäkla värdelöst är inte det? Det är ju nästan att man skämms. "Det blev aldrig läge" har man skyllt på..hur mycket sanning det ligger i det vet jag faktiskt inte, jag hoppas ju verkligen inte att jag gått och blivit en badkruka :S Näe, det vore för tarvligt. Jag lägger i detta nu min högra hand på vänster bröst (ja inte riktigt sådär att jag kupar ena boobi utan över hjärtat sådär ni vet) och säger:
"Jag lovar, att bli en sundare och friskare, men framförallt, en bättre badmänniska, under sommarlovet."
Tyvärr ska jag jobba från och med imorgon fram till 12 augusti MEN, det finns ju helger! Nu ska det badas, ja herrejävlar. Vi ses på beachen!
Kom hem från skolan och sprang upp till flygfälteT för att yla med vargarna och sparka bollar. Vi hade det bra, planerna är helt omöjliga, men de flesta (förutom jag) verkar ha lärt sig leva med det. Helt plötsligt från ingenstans sveper ett stort, svart, ondskefullt moln över himlen som täcker typ...hela norrtan? Molnet surar till och morrar till rejält. Tor slår iväg en liten blinkare och efter några sekunder morrar det till igen. Sen....sen kära läsare, då händer det. Regn. Inte vilket regn som helst, utan tok-regn, öser ner. Och när jag skriver öser, då menar jag verkligen ÖSERÖSERÖSER. Eftersom det var rejäl vind också betyder ju det att regner for åt ett håll. Jag hade råkat skjuta en skitboll över mål som hamnade en bra bit bort och sprang för att hämta den...dit gick bra, men vägen tillbaka mindre bra. Det gjorde seriöst ONT (aj) att gå emot regnet. Jag drog upp bollstrumporna till mitten på låren och drog jällivare-stylen på shortsen och backade tillbaka till "GÅ", eller ja, till ytan där vi gjorde övningen. Sen efter tio minuter var det över, då var det lugnt på bussen liksom och allt var som vanligt, förutom att kläderna nu var plaskblöta och vägde 5 kg mer.. Game on!
Runnin through the monsoon beyond the world to the end of time where the rain truly hurt fighting the storm into the blue and when i lose the ball i'll think of Tor together we'll be running somewhere new through the monsoon just me and Tor
Gjorde en egen liten version på refrängen. Blev snäppet bättre än originalet måste jag få påstå.
Idag är det stekjäklahett ute. Bolander/Bo/Bollen/B-Boy köpte på lunchen ett par nya shorts inne i Kista Galleria. De åkte såklart på direkt när vi kom till skolan igen. Tyvärr märkte Bolander att storleken small var lite för small och insåg att han var tvungen att gå tillbaka och byta till större. Detta hindrade honom dock inte från att ha behålla smallisarna på...?
"Ähh jag går och byter dem senare" säger Bolander iskallt.
"Ehh? Vadå senare? Ska du gå runt i de där du ska lämna tillbaka? Så kan man väl för fan inte göra?" frågade jag när Bolander behåller de för tajta shortsen på som han påstår sig sen ska byta. "De kommer väl se att vik-vecken är borta och att din röv är avgjuten där bak?"..
"Nejdååå" svarar Bolander lugnt och sansat och en aning stöddig.
MEN jag tror faktiskt att han blev lite orolig trots allt, det va därför han plötsligt skulle gå och byta om efter 2 timmar. Eller så hade han andningssvårigheter eftersom de var för trånga i midjan :) Iaf, han pep iväg och bytte pantsen och var tillbaka på 5 min. Nu har vi precis skilts åt och det sista han utlovade var att bära de nya pantalongerna imorgon. Så trevligt. Hoppas det regnar :)
The hunt for Gollum måste jag få säga var lite utav en besvikelse. Jag och Jonas var taggade för ännu ett storslaget äventyr med Aragorn och Boysen. Vet inte riktigt om man kan kalla det äventyr om filmen bara är 31 min lång? Den hann ju knappt börja förns den va slut! Vi satt som 2 frågetecken när eftertexterna rullade in men började såklart tokgarva när vi insåg att "filmen" i själva verket var en kortfilm, gjord av Tolkien fans och var, som jag redan nämnt...tokslut efter 31 min.
Så det blev till att dra igång filmen The notebook. Oh herreguden vilken dröm-film! Den va bränn-bra!! Ni som inte sett den, se den för tusan! Den va så fin, sorglig, romantisk och ljuuuuv :) När filmer berör en brukar man liksom få som en sådan där liten tår i ögat som tar sig, sakta men säkert, ner mot kinden. Den här filmen fick mig att behöva täcka hela ansiktet i händerna för jag fick en så kallad gråt-attack. Självklart försökte jag ju från fotöljen där jag satt, bleka detta för Jonas i soffan med att vara så tyyyyyst som möjligt. Men när han sedan frågade något, och jag svarade med tilltäppt jäkla snok, då fattade han vad som pågick på andra sidan och frågar:
- Fia, gråter du eller???
Och då brister jag ut i storbölen!
- JAAAAA......BHÖÄÄÄÄ!
- Du är ju för fan helt svullen i hela ansiktet!
- JAAAAA......BHÖÄÄÄÄ!
Kvällen avslutades alltså med ännu ett gott skratt blandat med salta tårar. Mycket nöje.
Så. Off till Herr Barnsäte för att kika på The Hunt For Gollum.
Ploten lyder: The great events of the war of the ring are about to unfold and the priority for Strider and Gandalf is to keep the Ring secret. Sauron is preparing to unleash his armies and Gollum is creeping around Middle Earth with crucial knowledge of the Ring's location. He must be found.
Hungrig som en varg var man när träningen var slut i Robro. Men idag hann jag faktiskt springa in på Flygis och köpa 2 kokta för en guldpeng lite snabbt när jag flög in med bussen vid halv sex-snåret. Bilen kom och hämtade mig och Sandro kvart i. Man börjar bli liiiiite smått trött på den här stressen som råder nästan varenda dag då det är träning.
Iaf. Nu är jag hemma igen och hungrig som jag då var kikade jag i kylen och skafferiet...hm..."Hallååå??? Finns det någon god mat hääär??" ...echo echo echo. Nipps. Det var hyfsat tomt på grejer, vilket slutade med att jag kokade mackaroner..bara. För att spexa till det lite drog jag på ketchup, dock alldeles för mycket så att det liksom blev sådär starkt och nästan jobbigt i halsen. Blev iaf hyfsat mätt, men det var absolut inte top 1000 av måltider jag ätit. Saknade körven...
Idag är det fredag. Man började med att lyxa till'et lite med en härlig sovmorgon till halv tio. Det var man värd, har jag intalat mig själv. Snart är det helg, det blir skön..t. Eurovision finalen imorn. Ska bli spännande och se om Malena kan ta tillbaka Sveriges stolthet och iaf komma typ 4...från slutet...åtminstone :)
Ikväll blir det till att kila ner på Trädgårn på Royal Modesty's firande av sin skiv-release. Jäkligt skoj! Bra jobb där måste jag säga.
Nu kurrade till i maggen här..ska riva efter nåt värt i kylen. Heipa!
OJ! Här är jag igen, världens sämsta bloggerska :) Har egentligen ingen ursäkt till min onödigt icke-frekventa inläggsströmning, så jag skiter i att ens försöka mig på en, utan bara låtsas från och med NU..som ingenting.
Iaf
I lördags var jag ute i Älmsta på 25-års fest hos Stip. En trevlig tillställning med grill, bollkick, kämpegoa människor och god kladdkaka. Va mycket trevligt att träffa alla frassar igen, var ett tag sen. Käre Stig till exempel. Han hade under kvällen hade fått upp ett av Stips fingrar i snoken och påstod inne i köket för mig, Erik och Eriks mamma att Stipen under denna brutala händelse hade spräckt mödomshinnan på honom... (?). När vi väl var inne på ämnet, la Eriks Mamma, som jag aldrig tidigare träffat och som jag förövrigt är livrädd för efter att jag ett x-antal gånger ändrat Eriks satus på facebook till något i stil med "Sugen på kuk". Eriks mamma, som SJÄLVKLART har facebook (vilket jag inte visste, trodde inte mammor hade det?) ringer upp sonen och säger åt honom att sluta skriva "kuk" på facebook hela tiden.
"Det är ju inte jag! Det är Fia..." Har Erik så ärligt svarat.
Men...Vart var jag? Jo Eriks mamma, jag...livrädd. Hon flikar iaf in med att det faktiskt inte hette mödomshinna längre, utan faktiskt slidkrans. Samtalet fortsätter om könsnamn...och SJÄLVKLART drar Stig upp "Erik-Facebook-Fallet" lite lagom diskret... Han säger något i stil med
"Jamen Fia du brukar ju föredra ordet kuk, det har vi ju alla sett på diverse Internetsidor..mm jorå" .
"Jaha, det är du det. Ja det var ju bra att man fick ett ansikte på den personen..." Svarar Eriks mamma.
Ehhh? Pinsamt? Förnamnet för tusan! Erik och Steven fnissade som små töser där i kökssoffan samtidigt som en liten del av mig dog av skam. Hon måste tycka jag är dum i hela huvudet. Jag var bra sugen på att trycka upp hela min fot i Stigs jäkla näsborre kan jag säga. Då hade nog mer än mödomshinnan pajjat... Men det var ju trevligt att träffa Eriks mamma iaf plus att jag nu vet att det inte finns någon hinna i...ja...ni vet...det kvinnliga könet, utan det var visst en krans. Kom man på nu...år 2009. När jag tänker krans, då ser jag 2 olika kransar. En midsommarkrans med fina, gott doftande blommor eller en sån mindre fin, oskön törnkrans som Jesus hade på hjättan en långfredag för jao..cirkus 2009 år sedan. Jag hoppas det var den förstnämnda kransen de tänkte på när de döpte om enheten i systemet till Slidkrans. Annars...känns det...fel...och mindre rart.
Lika som bär? 
